Det är flera stycken (eller okej två) som uttryckt oro för att Torsten nu inte får någon mat eftersom jag glömde den i en sal i skolan. Frukta icke mer! Jag kommer nu att räta ut alla frågetecken. Efter skolans slut den dan kom jag nämligen på att städerskorna brukar lägga ut kvarglömda saker i ett skåp utanför salarna...och mycket riktigt - i skåpet stod Torstens mat! Friden återställd!

Idag håller jag på att tvätta. Det går oväntat bra. Jag har lyckats få ett snövitt täcke helt makroskopiskt (alltså för blotta ögat) rent från en obehaglig intorkad kattkräksfläck. Torsten hade kräkts på mitt täcke häromdan, vilket jag upptäckte när jag skulle gå och lägga mig, och då var det uppenbarligen ett tag sedan det hände. Efter att ha misslyckats med att få ett soffdynsöverdrag helt kräkfläcksfritt för ett tag sedan hade jag inte så stora förhoppningar den här gången. Men det gick alltså! Mitt fläcklösningsmedel har återupprättat sin heder.

Nu låter det ju som att Torsten är rentav sjuk och bara kräks hela tiden, men så är det inte alls, det händer bara när han fått i sig för mycket hår.

En specialgrej med Torsten är att när han sitter, så lägger han alltid svansen i en båge till höger runt sig, och när han lägger svanstippen vid tassarna så lyfter han högertassen och sätter den på svansen! Som att han vill ha koll på svansen så den inte smiter iväg och hittar på hyss på egen hand. Jag har förstås fotat detta - se nedan.

Jag håller på med en hemtenta om kylarglykolförgiftning på kor. Gissa hur mycket info det finns om det? Rätt svarat, inte så värst mycket. I läroboken står det sju meningar (av totalt 2000 sidor). Men ur det har jag lyckats krama 12 meningar! Det är bra jobbat.

Jag har lagt upp min första omröstning, till höger. Svara där! Fast bara en gång, annars blir statistiken fel.

Torsten har börjat våga sig på att frivilligt ligga och sova i sin kattbur, han ser den inte längre som helvetet på jorden! Detta är ett stort framsteg i vår lilla värld.

Den här dan har jag haft en nästan oförskämd tur, det händer att jag har det ibland. Troligen för att jag är en så väldigt god och rättrådig person, sånt lönar sig, karma liksom. I alla fall, jag köpte en säck kattmat igår i foderaffären på skolan, och glömde den sen i ett klassrum - alltså cyklade jag till skolan tidigare idag för att hinna hämta den innan någon skulle använda salen (detta sket sig visserligen, men det är inte poängen). Därför var jag också väldigt tidigt på plats ombytt och klar och stod och häckade och väntade vid distriktarnas kontor - också kommer plötsligt en av dem ut: "Jag ska köra på en akut kalvning nu och dessutom har jag ont i ryggen så jag behöver verkligen hjälp, vill du följa med?" "JAAA för fan!!" skrek jag! Inte. Men nästan. Så jag fick haka på och dra ut en stor, präktig, pigg kvigkalv hos några jättesöta gamla bönder, som hade ett litet gulligt stall med tre tjocka kor i! (Ja hrm, just själva dragandet gjorde jag ju inte riktigt helt själv förstås, jag behöver ju kanske inte totalöverdriva mina fysiska krafter..). Roligt var det i alla fall!

Sen åkte vi till ett betydligt mer tragiskt ställe, till en mänska som bodde i ett typ ruckel och hade en stackars häst som stod i ett totalt ammoniakstinkande skitigt stall och hade jätteproblem med luftvägarna. Ägaren fattade troligen inte riktigt vidden av problemet heller, där var nog en och annan tomte på det loftet. Lär kräva en uppföljning. Nu är det definitivt läggdags.

Noterade att helt galet många människor hamnat på min blogg efter att ha googlat ”livmoderframfall”. Funderade en stund över varför så många människor är intresserade av detta problem rörande ffa kor, tills jag kom på den geniala idén att själv googla ”livmoderframfall+människa”. Det visade sig att folk också kan få det, vilket ju låter förfärligt otäckt. Kanske att det inte blir riktigt lika dramatiskt som på kor dock…

Detta har jag gjort sedan jag bloggade senast:

- Varit hemma i Skåne på påsklov och kommit tillbaks till Uppsala igen.

- Studat som tusan till reproduktionstentan, skrivit tentan och oroar mig nu för resultatet.

- Firat pappa som fyllt år (jag skriver inte hur mycket, då låter det som att jag är gammal).

- Haft besök av min kusin Sandra som jag inte träffat sen i...ungefär somras.

- Fått tillbaks Torsten. Men Nille fattas mej...

- Haft jour med distriktarna

I Skåne var det vinter och en halvmeter snö i påskas. Hästarna stod i hagen och surade över att det inte fanns något gräs. Jag var ute och red litegrann men fick ägna större delen av lovet åt att plugga till reproduktionstentan vi skulle ha dan efter lovet. Det är omtänksamt av dem att lägga tentor direkt efter lov, så att vi inte råkar slöa till och tänka på annat under den tiden. Det vore ju tokigt. Tydligen har nu de rätta svaren till tentan satts upp på anslagstavlan. Jag vet inte riktigt om jag vågar läsa dem dock.

Igår hade jag jour. Det var ganska slappt, vi var på Arlanda och skickade två söta katter till Japan, och så var det några dåliga kor (det var inte på Arlanda alltså). Idag var vi ute hos en dräktig kviga som fått feber och blivit hängig och nu höll på att abortera sin kalv, sånt är tråkigt tycker jag. Också besiktigade vi tre försöksmöss som skulle skickas till Australien (!). Besiktningen bestod i att kolla på dem att de var hanar allihop som det stod på buren, att de var pigga och sprang runt, och att deras små öronlappar (!!) hade samma nummer som det stod på ett papper att de skulle ha. Som distriktare kan man råka ut för lite av varje…

Nu ska jag kolla på Prison Break (nej, jag har inte slutat kolla på serien och jag vet inte riktigt varför för den är inte särskilt bra). Gonatt alla